© maweric.se 2002- 2013
Sundsgården var ett ställe för pojkar som ingen ville ha, ett ställe som drevs av Frälsningsarmen, ett pojkhem där det förekom alla tänkbara och otänkbara övergrepp, penalism, misshandel, sexuella övergrepp, barn som jag var ett tacksamt objekt, då jag alltid var rädd och inte hade förmåga eller kurrage att försvara mig., och vem skulle tro mig om jag berättade? Man kallade detta ställe för pojkhem/skolhem, jag var nästan 13 år när jag kom dit, minsta förseelse ledde alltid till bestraffning. En ur personalen var en riktig djävul, förutom att han själv stod för den fysiska “bestraffningen” ofta, så drog han gärna in saker och liknande, som alla vi pojkar såg fram emot detta för att han mycket väl visste att det skulle resultera i kompanistryk av alla de andra pojkarna, och detta vid minsta förseelse. Sexuella övergrepp, som varit mycket svåra att hanskas med under hela livet, och som följt mig likt en skugga var dag och som gjorde att jag tappade tron på allt, mest mig själv, jag förstår så väl hur flickor och kvinnor känner när de blir utsatta för samma förnedring.
Sundsgården... ...var för mig och många andra av de som levde där, ett rent helvete... Tänk dig att alltid vara rädd, ensammen och bortglömd av de som faktiskt är din “familj”, ingen bryr sig om vad som händer dig, eller om du lever i morgon, det är fruktansvärt och här hos “frälsningsarmen” var det ur askan i elden.
Ensam och rädd... Misshandel dagligen... Fabriserade journaler... Djupa sår som aldrig läker...
En hemsk tid...
Min kontakt med Gud... ...var genom detta ställe, där lärde jag mig att han inte är för oss, och att han hatar sådana som mig...
Påhittade Journaler... Den “läkare” som jobbade här, skred gärna till verket för att ge de fingerade journalerna trovärdighet och dölja det som verkligen hände på detta helvetes förgård.  
maweric.se